fredag 22 april 2011

Är det någon som är överraskad egentligen?


Så gott som varje dag informeras vi om företeelser i samhället som för oss skattebetalare snarast är klandervärda. Det handlar om brister inom sjuk- och äldrevård, om brister i skolans värld och att vårt järnvägssystem inte riktigt klarar sin uppgift att transportera person- och godstrafik. Uppräkningen skulle kunna bli hur lång som helst men av någon outgrundlig anledning så tycks massmedia inte alls benägna att lägga skulden där den rimligtvis hör hemma; hos Alliansregeringen med (M) i spetsen. Hur kan då detta komma sig? Min ”teori” är att de skattelättnader som kommit stora grupper av medborgare (jag brukar benämna dem medelklassens vinnartyper) till del medfört att det blivit svårt för dessa att klaga på det som brister i välfärden och som så gott som alltid beror på att våra skattefinansierade system fått och får vidkännas avgörande inskränkningar! Detta samtidigt som (M) och deras lydiga medföljare vid köttgrytorna (KD), (C) och (FP) gjort allt som står till buds för att avreglera allt som går att avreglera, att privatisera allt som går att privatisera och att föra folket in i en situation där det börjar bli allt svårare att kritisera Alliansen (och deras gelikar i kommuner och landsting) eftersom det direkt skulle slå mot deras egen genom skattelättnader skapade ekonomiska situation. Det är svårt att bita den hand som föder en med stora och alltmer absurda skattelättnader?

Men allt har ett slut!

Många föräldrar börjar nu uppmärksamma att deras telningar - som de så smidigt underlät att placera i den kommunala förskolekön och i stället snabbt fixade plats åt i en privat förskola - inte har det så bra i denna verksamhet som präglas av ett uttalat vinstintresse... Dåligt med mat och slimmad personalbemanning som inte riktigt klarar att ge omvårdnad och skydd åt barnen kan t o m få dessa föräldrar att höja sina stämmor och omedelbart kräva en plats i den kommunala förskolan.

Många anhöriga till gamla och funktionshindrade finner sig inte längre i att deras anhöriga skall betraktas som kollin i en profitdriven vård driven av riskkapitalbolag med säte utomlands och med vedervärdiga anställningsförhållanden, där den ofta timanställda underbemannade ”vårdpersonalen” inte ens har möjlighet att anmäla missförhållanden till Tillsynsmyndigheten utan då riskerar sin anställning..... Alltfler kommuner och stadsdelar tvingas i dessa dagar nu besluta om att ta tillbaka verksamheter av denna karaktär i egen regi, då det börjar bli alltmer uppenbart att det börjar närma sig ren vanvård av denna utsatta målgrupp/dessa kunder.

Många föräldrar till skolbarn har ansträngt sig att få till stånd skolval som bäst skulle gynna de sina. Privata skolor – ofta startade i all hast av profithungriga personer inte alltid utan kriminell belastning - där barnen slipper konfronteras med barn från socioekonomiskt ”sämre” miljöer och utifrån omständigheter i övrigt som skulle kunna försämra de gynnade telningarnas framtidsutsikter/konkurrenskraft har då självklart valts. Dessvärre uppstår inte så sällan tillkortakommanden i den pedagogiska situationen och när alltför omfattande kritik framförs från de ambitiösa föräldrarna när betygen inte ligger i topp så kan konkurserna och nedläggningarna vara i faggorna. Då skrias det storligen och framställs krav på att kommunen skall träda in och lösa den uppkomna situationen.......

Avslutningsvis vill jag göra reklam för P1-programmet Ekots lördagsintervju från 16/4, där Tomas Ramberg intervjuar infrastrukturminister Chatarina Elmsäter-Svärd(M) som på ett ganska tafatt och kanske inte alltid helt seriöst sätt försöker förklara bristerna i järnvägssystemet. Något för trista påskdagar?

1 kommentar:

  1. När viktiga samhällsfunktioner privatiseras får det självfallet konsekvenser! SOS Alarm AB – som just i dagarna är på tapeten - är inget undantag utan kan inrangeras i alla dessa privata verksamheter inom välfärden(sic!) som redan finns och som emellanåt – inte så sällan faktiskt – får utstå rätt massiv kritik ofta beroende på att vinstintresset ofta kommer i konflikt med bemanningen. Det kanske inte alls är något fel på den sparkade sjuksyrran utan på firman som tillhandahåller denna synnerligen viktiga uppgift? Kan det möjligtvis här handla om att det får konsekvenser av ekonomisk karaktär för SOS Alarm AB om en ambulans skickas ut ”i onödan”? Något lurt är det?

    SvaraRadera