Slutet närmar sig!

Allt fler av Stadens IT-anställda har vid det här laget fått uppleva att bli definierade som övertaliga och då antingen beslutat att säga upp sig med ett års lön - där man förutsatts ha kontakt med Manpowers underhuggarfirma Right Management för att få ”stöd” i form av jobbcoach och diverse ”utbildningar” - alternativt valt att kvarstanna på sin förvaltning i 18 månader för att stå till förfogande för vad som under den tiden kan bli aktuellt....

De av oss som blev övertalighetsförklarade i ett tidigt skede och som sade upp oss för att slippa att kränkas och hunsas på den gamla arbetsplatsen har – om arbete inte kunnat uppbringas – så smått börjat inse att den inkomst vi trots allt ändå kunnat räkna med snart inte längre kommer att betalas ut. 12 månader går fort! Andra av oss – ovisst hur många - har varit mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden och har faktiskt fått nytt arbete, kanske t o m av IT-karaktär. Lite orolig bli man dock när man i dagarna får höra att Polismyndigheten avser att outsourca sin verksamhet, en arbetsplats där faktiskt flera av Stadens tidigare IT-anställda den senaste tiden fått sysselsättning och haft viss glädje av sina från tiden i Stadens sold förvärvade Novell-kunskaper. Det är tungt att inse att nu även de offentliga myndigheterna börjar privatisera IT-verksamheterna, något som tidigare mest drabbat IT-personal vid privata företag.

Situationen för oss tidigare IT-anställda i Staden blir alltså ekonomiskt kännbar när ”omställningslönen” uteblir och då får många av oss för första gången i våra arbetsliv knalla iväg till Arbetsförmedlingen för att registrera oss som arbetssökande och finna oss i att rent formellt – när anställningen i Staden då rent tekniskt upphört - stå till arbetsmarknadens förfogande för de eventuella arbeten som kan bli aktuella. A-kasseersättningen skall ju i bästa fall kunna bidra till att hålla den rena misären borta men det blir förvisso inte så lätt för de av oss som satsat våra arbetsliv i Stadens tjänst att konkurrera om de få arbetstillfällena med yngre ”professionals”. Det är ändå flera år kvar till pensioneringen, som dessutom snart – om Alliansen får sin vilja igenom - kan visa sig komma senare än man räknat med?

Det är självklart att många av oss mått och mår dåligt i denna process medan andra säkert kan hävda att de tack vare det som skett fått ”arslet ur vagnen” och kommit vidare i livet. Självklart önskar vi dessa all lycka och framgång!

Jag har funderat på att försöka presentera erfarenheter kring denna process innan det är dags att lägga ner denna blogg, som ju redan i detta skede – som väl de flesta läsare anat - börjar ”flämta efter andan” och tendera att ”dö sotdöden”. Säkert till viss glädje för en del och knappast saknad av resten? Det blir allt svårare att tänka positivt och i Alliansens Sverige hysa hopp om framtiden. Alldeles nyss framgår i regeringens vårproposition att man fortsätter att gynna de redan väl tillgodosedda och struntar blankt i resten av befolkningen. Välfärden tycks man göra allt för att försvaga och förstöra förutsättningarna för! Det finns andra ”forum” för att uttrycka sina tveksamheter kring den förda politiken. Där kommer jag säkerligen på olika sätt göra min svaga stämma hörd! Dyker det upp aktuell information om tingens ordning i Staden kan jag kanske motivera mig till nya insatser här. Det var i alla fall kul så länge det varade brukar man ju säga......