torsdag 23 december 2010

Privatiseringens dödgrävare?


Jag erkänner direkt för de som skulle kunna misstänka något annat: JAG ÄR MOTSTÅNDARE TILL PRIVATISERINGAR! Jag vill samtidigt påpeka att det inte är enbart för att jag själv drabbats av detta och blivit av med min anställning och därmed tvingats inse att min framtid numera är något mer oviss. Nej, jag är negativ till detta av orsaker som till stor del är erfarenhetsmässiga. Borgerlighetens ideologiska kompass – där allt som kan utföras i privat regi skall utföras i privat regi – börjar visa sig helt ha tappat riktning och relevans. Jag har inte för avsikt att här räkna upp alla de fiaskon som uppenbarats - inte minst den senaste tiden - eftersom dessa är väl kända och offentliggjorda på olika sätt.

Skolor och förskolor som privatiserats och där det har uppdagats att de som tagit över - det må vara käcka vinnartyper ur den tidigare personalstyrkan eller utländska riskkapitalbolag med huvudkontoret placerat på någon västindisk ö - har för avsikt att med påvisande av stora vinster i verksamheterna sälja dessa vidare så snart det lämpliga läget på marknaden infinner sig. Detsamma gäller för övrigt verksamheter inom vård och omsorg av äldre och handikappade, där det börjar visa sig alltmer uppenbart att det bara handlar om pengar och vinstmaximering och att intresset att bedriva en bra vård och omsorg mer är något som är förbehållet de påkostade prospekten och anbudsformalian. Lurendrejeri med andra ord!

När nu privatiseringens egen ivriga förespråkare i form av äldreministern Maria Larsson (KD) tydligen hävdar (se DN-ledare 101223) att man nog måste tvinga de – inte så få - kommuner som inte alls har brytt sig om regeringens dekret och alltså inte gjort som de blivit tillsagda och privatiserat sina verksamheter. Dessa kommuner har i stället jobbat på och utvecklat sina egna verksamheter till innevånarnas fromma och – det är värt att nämna – det kan faktiskt här handla om även borgerligt styrda kommuner! Om privatisering måste till för ”valfrihetens” skull blir man tydligen tvungen att ta till lagstiftning och var tar då kommunernas självbestämmande vägen? Det är inte utan att man tar sig för pannan och undrar om Maria Larsson helt har missat den aktuella debatt som pågår, där det så uppenbart visat sig att det är vinsten som är det viktiga för de privata entreprenörerna och knappast hur de gamla, de handikappade och barnen har det i verksamheterna. Jag brukar hänvisa till det som hände på Serafens vård och omsorgsboende och som medförde att Kungsholmens stadsdelförvaltning till slut fick lov att ta tillbaka verksamheten i egen regi med de kostnader och alla övriga besvär och påfrestningar som detta förorsakade. Så lär det komma att bli framöver för många kommuner/stadsdelar med privat drivna verksamheter. I alla fall om den aktuella personalen, brukarna och deras anhöriga bara vågar att framföra den kritik som finns, inte helt lätt i det ideologiska klimat som råder och med den räddhågsenhet som präglar kommunala tjänstemän och politiker.

torsdag 16 december 2010

Stockholm och särskoleplaceringar....

I ett pressmeddelande från 15/12 framkommer att Staden välkomnar den granskning av hur placeringarna till särskolan gått till, som skolinspektionen och socialstyrelsen initierat. Det låter ju bra eftersom det framkommit att många kommuner brustit i just denna hantering. Redan 2009 skrev t ex Malin Siwe i DN en artikel i ämnet, som antagligen bidrog till att denna granskning drog igång och sedan har följt en rad av skrämmande massmediala beskrivningar av placeringar i särskolan av elever med diagnoser av en karaktär som egentligen inte alls skulle behöva medföra just denna typ av placering. I radioprogrammet Kaliber från 12/12 kom det senaste som i alla fall tangerar denna problematik och jag kan bara rekommendera lyssning. Kort kan beskrivas att en 11-årig pojke med oklar autismdiagnos blev tvångsplacerad i ett familjehem för att kunna gå i en särskild skola i en ort långt från modern eftersom modern inte stödde dessa planer utan i stället ansåg att den vanliga skolan borde kunna hantera pojken med lämpliga resurser. Då bedömdes hon plötsligt som olämplig vårdnadshavare och kommunen drev stenhårt frågan genom rättsapparaten. Så kan det gå till på bonnlandet och så kan det gå till – det är jag rätt säker på – även i storstaden...? Jag avslutar detta inlägg med att konstatera att Roger Mogert(S) åter igen så här efter valförlusten dragit igång sin blogg! Detta är klart glädjande eftersom han ju åtminstone tidigare engagerat sig särskilt i skolornas situation, t ex vad gäller GS-IT!

måndag 13 december 2010

Stene är inte rädd!

Det oroar mig lite att Stadens starke man Sten Nordin i söndagens ABC klargjorde att han inte är rädd utan bara oroades lite över explosionerna på Drottninggatan. Han borde borde nog oroas mycket och t o m vara rädd för de framtida konsekvenserna av (M):s förda politik, som så tydligt visar att utanförskapet ökar bland unga i framförallt våra ytterområden. Ilskan som växer där behöver självklart inte medföra att terroristattacker blir något vi får vänja oss vid framdeles men en ökad social oro och en känsla att inte höra till är absolut inget att bara vifta bort och negligera. Utanförskap i kombination med ökande segregation och ett samtidigt stärkande av de hatiska nationalistiska grupperingarna av SD-typ vill i alla fall jag slippa se i Stockholm....
Den sk. PISA-undersökningen visar ju att det är fara å färde med ett skolsystem som gynnar de väletablerades (”vinnartypernas”) barn medan de underpriviligierades barn lämnas åt sitt öde i dåligt fungerande och nerslitna kommunala skolor med ständiga krav på besparingar och hot om nedläggning i en påver arbets- och utbildningssituation. Redan tidigt i höstas skrev Ingrid Stark (V) i utbildningsnämnden en artikel om detta i Stockholmsvänstern!
Samtidigt fortsätter (M)-gänget att propagera för friskolornas fördelar, kanske inte med argumentet att där får medelklassens barn och ungdomar kraftigt höjda betyg (om pappa snackar med rektorn...) och kan sedan ”åka på en räkmacka” mot en högre utbildning och en lovande karriär. Något som senare ställer till det lite när det visar sig att betygen inte alls motsvaras av konkreta kunskaper när de sedan landar på gymnasiet/högskolan.... och då blottar sina tillkortakommanden. Men då är de ju redan inne...... och på väg! De andra – de som blir över - blir arbetslösa i ett samhälle som säger sig vara för arbetslinjen och som meddels skatteavdrag gynnar de som redan har jobb. Samtidigt som de inte lägger ner särskilt mycket resurser för att få de som verkligen behöver komma igång med arbete/sysselsättning och vi får skämmas i Europa med en extremt hög ungdomsarbetslöshet i en välfärdsstat.... En skam för oss alla!

onsdag 8 december 2010

E-Stockholm.... i världsklass?

På kommunstyrelsens föredragningslista inför sammanträdet 15/12 upptäcks ärendet ”E-tjänster i Stockholms stad - utvärdering och förslag till fortsatt utveckling”. I detta ärende redovisas i ”SAMMANSTÄLLNING AV E-PROJEKT TILL OCH MED 1 MARS 2010” hur läget är i det sk. ”e-tjänstprogrammet” (de 650 miljonerna!) och i den 18-sidiga skriften presenteras de fram till nu 39 genomförda och pågående projekten. Självklart andas ärendet en lätt skrytsam ton och det framhålls nogsamt hur bra man hushållat med miljonerna som varit avsedda att spenderas för perioden 2007-2010. Ja, så bra att det fortfarande finns många miljoner kvar att sätta sprätt på, vilket synes synnerligen lämpligt då man ju fått förtroendet att styra Staden i ytterligare fyra år och samtidigt har fått enorma problem med GS-IT, inte minst inom skolans värld! En kompletterande skrivelse ”Stockholms stads e-tjänstprogram – en kvalitativ uppföljning” tillför ärendet lite övrig seriositet med ytterligare 29-sidor av typen konsultrapport! Har säkert kostat multum bara den?

Det fantastiska med att Staden trots enorma satsningar på att erbjuda stockholmare, anställda, anhöriga och – inte minst viktigt – företagare en smidigare kontakt - en e-kontakt - innebärande diverse IT-baserade satsningar, inte så sällan kring www.stockholm.se, så har man fortfarande kvar över 200 miljoner ur den ursprungliga IT-satsningen. Lite har man dock faktiskt ansett sig vara tvingade att styra över till t ex routerbyten på skolorna, så att de skall kunna köra trådlöst och en del har satsats i stora svarta hål, t ex i Omsorgsdagsboken, som väl ingen vettig människa längre kan tro är annat är ett väloljat skrytprojekt för att ge sken av att anhöriga till äldre och funktionshindrade på ett enkelt och trovärdigt sätt skall kunna följa de sina utifrån vad som registrerats av anställda biståndsbedömare, sjuksystrar, undersköterskor och vårdbiträden i egen eller privat regi i de aktuella systemen Paraplyet, ParaSol och ParaGå... Jag har tidigare här i denna blogg redovisat den massiva kritik som från Äldrecentrums sida presenterats i detta hänseende!

Det vore onekligen intressant om någon av bloggens läsare kunde notera och kommentera om åtminstone något av den 39 projekten skulle kunna uppfattas som riktigt lyckat och åtminstone i närheten av världsklass. Det skulle kännas bra för balansen.....? I bland tycker jag lite synd om Stene! Han skulle ha stannat som riksdagsman. Lönen är inte allt här i livet!

fredag 3 december 2010

Försäljning/privatisering på lösa boliner.

Ja, så åkte Stene och hans gäng på pumpen ordentligt igen i samband med att Stadens revisorer i dag presenterat den av Ernst & Young handlagda revisorsrapporten angående hur försäljningen av Centrumkompaniet till Boultbee gick till och hur fullmäktige blev vilseledda. Stadens eget Revisionskontor ville uppenbarligen slippa hålla i kritiken kring detta uppenbara fiasko utan lät en meriterad privat firma hålla i yxan. Kritiken synes enligt ABC vara massiv och vem av oss politiskt intresserade är egentligen förvånade över den inkompetens som här har visat sig? Vårt förtroende för Stadens ledande (M)-politiker och dito tjänstemän är ju redan i bottenläge! Det lär komma fram mer kritik under 2011, t ex hur man hanterat privatiseringen/outsourcingen av Stadens IT-verksamhet.

När det gäller IT kan förresten noteras att man nu i maktens boningar börjar darra på manschetten och tvingas rekrytera IT-personal för att rädda det som räddas kan i sviterna av outsourcingen till Volvo-IT. Enligt Jobb i Stan behövs det nu - i eftertankens kranka blekhet – städslas IT-folk till ett antal olika IT- befattningar, dels en IT-strateg(!) till SLK:s IT-avdelning och dels flera IT-befattningar som organisatoriskt skall tillhöra Serviceförvaltningen. Till skillnad från hur man tidigare hanterat övertalighet vid Omställningskansliet kan man kanske denna gång bevaka så att de som är på väg att bli utan arbetsuppgifter – t ex IT-personal vid de tekniska förvaltningarna - inte snuvas på dylika jobb i en Stad vars outsourcing till VIT börjar bli problematisk och alltmer kritiserad. Någon som hört något från IT-direktören Anette Holm på sistone? Jobbar hon kvar....?