måndag 27 september 2010

ParaSol – nu ett dokumenterat fiasko.

Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum har meddels statliga medel sponsrat Kungsholmens sdf för att stadsdelen skulle prova datoriserad dokumentation i form av programmet ParaSol längst ut i utförarorganisationen, med hjälp av vårdbiträden och undersköterskor i vårdens frontlinje.
Projektet - ”Utvärdering av den sociala dokumentationen inom hemtjänst på Kungsholmen / Dokumentera eller ge vård och omsorg” - skall inom kort presenteras och innan detta sker skall rapporten föreläggas Kungsholmens stadsdelsnämnd vid sammanträdet på torsdag 30/9.

Eftersom rapporten är på 96 sidor och det troligtvis är få av de lokala politikerna liksom av läsare av denna blogg som är särdeles intresserade av att ta del av hela innehållet kommer här bara att informeras kring en del av de slutsatser som rör själva IT-komplikationerna i rapportens sammanfattning samt från några extra intressanta avsnitt ur rapporten. Särskilt intresserade kan självklart hämta hem hela ärendet från Insyn på Stadens hemsida och i föredragningslistan för sammanträdet finns förresten ytterligare ärenden som rör äldreomsorgsfrågor om någon skulle hysa specialintresse kring detta område.

Jag har saxat några citat ut rapporten som klargör vad det bl a handlar om:

”Tiden för personalen hade varit ett problem. Handledarna påpekade att arbetskamraterna så gott som alltid fått välja bort något i omsorgsarbetet för att ta sig tid för dokumentationen.”

”Ett fåtal av omsorgspersonalen ansåg att dokumentationssystemet ParaSoL fungerade bra och att det var lätt att använda. Merparten ansåg dock att systemet var både ologiskt och krångligt att använda.”

”Problem fanns också att använda datorn i det dagliga arbetet. Det gällde t ex hur datorerna var placerade samt tillgången till antal datorer. Resultatet visade också att personalens individuella förutsättningar för att dokumentera varierade stort. En del hade bristande kunskaper i svenska språket och varierande förmåga att läsa och skriva (även på sitt hemspråk), andra hade olika former av dyslexi, samt saknade elementära datorkunskaper. Någon generell inventering av omsorgspersonalens förkunskaper hade inte gjorts vid projektstarten.”

”Den kritik som främst framfördes om ParaSoL var att:

• systemet var krångligt och ologiskt
• det tog för lång tid att logga in
• lösenord måste bytas varje månad
• ingen support fanns om man fick problem under kvällar, nätter och helger.”

”Två av de intervjuade handledarna påpekade att när inte dokumentationen (genomförandeplan och journalanteckningar) användes av samtlig personal i det dagliga arbetet och om genomförandeplanerna inte heller utvärderades, fyllde inte dokumentationen någon som helst funktion för att säkerställa att de äldre fick den hjälp de var i behov av.”

”För ParaSoL fattades beslut om att inga medel skulle anslås centralt för införande av systemet utan kostnaderna skulle inrymmas i ordinarie budget och i ersättningssystemet vid respektive stadsdel. Detta var ett aningslöst beslut och denna utvärdering visar vilka omfattande personalinsatser och resurser som krävs för att få ett datoriserat dokumentationssystem att implementeras och fortlöpande användas i den dagliga verksamheten inom äldreomsorgen.”


Jag vet också att inblandad IT-personal, dels vid stadsdelen ifråga men också vid den IT-support (bl a för lösenordsbyten i ParaSol!) som under en stor del av denna period ombesörjdes genom Norrmalms sdf, både hyste tveksamhet för projektet från början och blev allt tveksammare ju längre tiden gick. IT-folket som ju onekligen verkade mitt i stormen och snabbt noterade hur förtvivlade och uppgivna många av de nya ParaSol-användarna tenderade att bli blev aldrig tillfrågade, vare sig inför eller under processen. Det var snarare så att man lokalt på stadsdelen helt negligerade de farhågor som framfördes, bl a kring att riskerna att vården/omsorgen skulle bli lidande m a a ParaSol-experimentet.

Det fanns också bland IT-personalen stora farhågor för hur det hela skulle kunna fungera då det mesta av utförardriften vid stadsdelen var utlagd på privata entreprenörer - med allt vad detta innebär i form av låg personalbemanning och en stor andel timanställd personal, inte så sällan med liten datorvana - samt att ParaSol initialt uppvisade stora funktionalitetsbrister.

Nu har vi svaret! Inblandade beslutsfattare borde skämmas men i stället lär de väl gå vidare i karriären?

Till detta kommer det informationsfiasko som VIT sedermera drabbades av till följd av SLK-IT:s anmärkningsvärt bristande(!) kunskaper kring vad som pågick vad gäller ParaSol vid privata entreprenader på Kungsholmens sdf inför GS-IT. Något som definitivt försenade GS-IT med ett par månader. Det finns självfallet tidigare inlägg som belyser detta! T ex här!

2 kommentarer:

  1. Det måste påpekas som en viktigt klarläggande att i utvärderingen framhålles att de privat drivna enheterna hade egna system – ofta pappersbaserade – för avvikelserapportering/journalföring innan de prackades på ParaSol!

    SvaraRadera
  2. Det som inte alls kommit med i utvärderingen är det faktum att aktörer inom Kungsholmens IT-grupp bestämt hävdar att de visst var representerade vid något slags upptaktsmöte 2006/2007 och där framförde liknade tankegångar som nu presenteras i utvärderingen. De har t ex berättat att de vid det tillfället bryskt trycktes ner i skorna av stadsdelens ”äldreomsorgsnomenklatura” och avfärdades som bakåtsträvare när de framförde farhågor kring hur det skulle kunna fungera för vb:n och usk:or som redan uppenbart var överhopade av arbete med de gamla och de funktionshindrade och knappast skulle kunna hinna med att utföra denna dokumenterande insats utan att deras målgrupp skulle komma att påverkas negativt.
    Till saken hör att IT-personal hade haft omfattande kontakter med just denna nya kategori användare sedan länge och tidigt insett att det skulle kunna innebära vissa svårigheter för dem att i deras stressiga arbetssituation klara av extra arbetsuppgifter av denna datorbaserade karaktär. Detta inte minst mot bakgrund av att majoriteten var anställda vid privata vårdgivare med extra slimmad personalstyrka och att många av dem hade uppenbart bristande vana vid datorarbete. Till detta tillkom att ett visst slag av språkförbistring skulle kunna komma att ställa till svårigheter för dem liksom för HelpDesk-personalen.... Detta sista var tydligen värre än att svära i kyrkan och så blev det som det blev! Inget bra alls!

    SvaraRadera