fredag 12 augusti 2011

Det är inte över förrän det är över....

Så var det dags igen! Social oro i delar av vissa av Storbritanniens storstäder - alltså inte bara i London – där utanförskap, arbetslöshet, kriminalitet, fattigdom och en stor hopplöshet inför vad framtiden har att erbjuda barn och ungdomar manifesteras plötsligt igen i våldsamma kravaller präglade av ett för de flesta svårförståeligt raseri och – utöver förlusten av människoliv - med omfattande och kostsam förstörelse av egendom, oftast egendom tillhörig boende i de aktuella områdena. En svårbegriplig destruktivitet präglade ungdomarnas framfart och omedelbart medförde detta att de styrande tory-politikerna tog till kraftuttryck och uppvisade högerns speciella handlingskraft med krav på övervåldsinsatser från polisens sida, inkallande av militären och hot om straff av olika karaktär. Inte ett ord hördes dessvärre från det hållet om satsningar på att komma tillrätta med arbetslösheten, att rusta upp de trångbodda råtthålsliknande lägenheterna och att inge hopp för en bättre framtid för de boende i dessa marginaliserade områden präglade av ett tröstlöst liv, där kriminalitet synes vara den enda vägen att få något slags självkänsla och för att åtminstone tillfälligt – innan kriminalvården tar vid – kunna bryta fattigdomen.
Jag har hittat flera intressanta inlägg i anslutning till ovan relaterade händelser och här finns ett som jag uppskattade när jag läste det!

Apropå arbetslöshet har jag utlovat fortsatt information. Och efter drygt en veckas arbetslöshet infann jag mig på ett av AF arrangerat informationsmöte, till vilket ca ett 30-tal ”nyarbetslösa” infunnit sig för att ta del av lite visdomsord från två arbetsförmedlare. Det framgick t ex att skall man komma i åtnjutande av A-kasseersättningen måste man inse att arbetslöshetsaktiviteterna – att söka jobb – är en heltidssyssla! Vi fick också reda på att vi inom en vecka skall tilldelas en ”egen” arbetsförmedlare och att vi också hade möjlighet att begära att få ytterligare stöd i form av en jobb-coach. Visserligen upphör denna möjlighet vid årsskiftet men ännu finns alltså möjlighet att eventuellt(?) få extra stöd i arbetssökandet med denna snart avslutade resurs.. Anledningen till att jobbcoacherna försvinner från AF:s resurspalett togs inte upp!

Information som dock alls inte delgavs vid mötet var att det kräver rätt mycket egna efterforskningar och aktivitet för att den A-kasseersättning man är berättigad till skall börja utbetalas, som snabbast efter ca ca 6-8 veckor om man gör allt rätt. Man måste t ex med viss regelbundenhet – var 14:e dag – sända in ”kassakort”, där man redovisar dag för dag om man är arbetslös eller inte (sic!).
Eftersom den gängse A-kasseersättningen är 80 % av takbeloppet, ca 680:-/dag, så lär alla arbetslösa få en klart reducerad inkomst för att hantera sin ekonomi och sköter man inte arbetssökandet som AF:s handläggare anser att man bör meddelar de A-kassan detta, med de uppenbara och tråkiga följder detta får.
Kassakorten kan också hanteras inom ramen för Internetkassan, vilket medför att man slipper inhandla frimärken och anlita Posten AB för leverans till A-kassan av kassakorten var 14:e dag. Ansökan om tillgång till Internetkassan görs meddels särskild blankett ”Användaravtal för Internetkassan(IK)” som rekvireras från den A-kassa man tillhör. Den aktuella blanketten fylles sedan i och återsändes i frimärkt kuvert! Efter några dagar kommer sedan användaruppgifter, i form av Användarnamn och Lösenord i brev från A-kassan och vips så slipper man den till synes ganska ålderdomliga hanteringen av A-kassekorten!
För att avsluta detta med A-kasseersättningen måste jag redovisa att vad gäller i alla fall SKTF-medlemmar (facket!), så ökas A-kasseersättningen genom ”Inkomstförsäkringen från Bliwa”, som säkerställer att du får 80% av din tidigare inkomst vid arbetslöshet om man har ett SKTF-medlemsskap. Även här krävs det förstås att man aktivt tar kontakt med sin fackliga organisation! SKTF:s Direkt fungerar bra!

Det får räcka för den här gången!

1 kommentar:

  1. Ang. "kravallerna" i London finns mycket olika synpunkter. Som t ex här:

    http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/jennie-dielemans-nar-branderna-slocknat

    SvaraRadera