måndag 18 oktober 2010

Kalla fötter i Götet?

Enligt Computer Sweden har en stor IT-upphandling för Göteborg Stad överklagats och är nu uppskjuten på obestämd tid. Det är självklart att man blir nyfiken kring vad som ligger bakom detta. Kan möjligen detta med att Göteborg kraftigt har uppmärksammats i massmediala sammanhang den senaste tiden ha medfört att man nu vill ligga lite lågt och inte riskera att bli anklagade för korruption eller är det kanske Volvo-IT som är harmsna för att de inte ligger så bra till. Jag vet ju inte ens om de varit med och lagt anbud, brända som de väl är av Stockholmsäventyret? Detta skall bli intressant att följa!

6 kommentarer:

  1. Ove! Ibland känns din blogg lite som "loose change"... Stadens största konspirationsteoretiker. ;)

    Kom igen, ge oss din topp-5 med stadens GSIT-satsning. Ser du något positivt alls, om du kisar och är lite objektiv?

    SvaraRadera
  2. Jag hajar vinken Anonym! Om du tycker att jag ensidigt rackar ner på allt som jag tycker är dåligt med GS-IT så har du onekligen rätt. Det gör jag och det kommer jag att fortsätta med så länge jag orkar och ”kan hålla lågan brinnande”. Skulle jag mot förmodan plötsligt upptäcka något positivt så kommer jag absolut att uppmärksamma detta och självklart lägga mig platt. Det är ett löfte!
    Jag vill också framhålla att jag alltid – sedan 1997 - har hävdat att en centralisering av Stadens IT varit av nöden såsom det gamla ”upplägget” sett ut..., där allt spretade iväg åt olika håll utifrån lokala IT-aktörers intresseinriktning och verksamheternas chefers intressenivå och det har jag också redovisat i olika inlägg på denna blogg. Privatisering var dock INTE alls nödvändigt utan snarast kontraproduktivt, bl a av ekonomiska skäl! Ett starkt och beslutsfört SLK-IT med besjälade aktörer hade mycket väl kunnat driva detta i egen regi. De förutsättningarna fanns dessvärre inte alls utan där flockades bara undergivna karriärister. Och vad VIT har åstadkommit hitintills har jag inte sett/hört så mycket positivt kring. Hur ser din egen fem i topplista ut????

    SvaraRadera
  3. Jag tror helt enkelt att helhetstänket och stordriftsfördelarna kommer att vinna i längden, *oavsett* om IT-miljön körs via outsorcing eller internt av staden. (fast det är väl alltid en kombination?)

    Då gör jag inga politiska ställningstaganden i stil med "för eller emot" outsorcing. Där kan man ju tycka vad man vill.

    SvaraRadera
  4. Håller fullständigt med Ove.
    Det är inte privatiseringen i sig som är viktig, även om den var onödig, och styrdes av politiska beslut, utan hur den genomfördes och kvalitén på det staden fått i jämförelse med den gamla Novellmiljön.
    Det är väl ingen tvekan att man i stadens regi hade kunnat strama upp miljön och centraliserat hela driften.
    Detta efter att ha plockat in gräddan av de skickliga och besjälade aktörer som fanns inom staden och gjort ett projekt av arbetet.
    Sen om man nu nödvändigtvis måste privatisera, kunde man gjort det valet, även om jag tycker det varit onödigt.
    Fördelen som då hade vunnits hade varit att man dels sluppit kränga all den värdefulla hårdvaran som funnits och som staden redan betalat en gång.
    En del av vinsten på denna manöver hade man kunnat köpa in extra hårdvara för att fylla ut ev. brister på hårdvara där det behövdes.
    Man hade också kunnat göra projektet lite mer långsiktigt än ett år, och provat och anpassat detta till stadens gemensamma verksamhetssystem, så man verkligen fått det att fungera innan man la ut det i skarp drift.
    En fördel som faktiskt finns i jämförelse med outsourcing är kunskapen är just de besjälade aktörerna. Dessa kan privata aktörerna aldrig få fram, eftersom drivkraften för dessa aldrig är användarna/kunderna, utan hur de skall generera pengar. Vanlig service och liknande finns inte i deras vokabulär.
    Vi ser också nu resultatet av denna brådska plus support:
    En massa system fungerar inte eller krånglar, ringer man till helpdesken så blir det alldeles tyst, eller också skall de återkomma, och hör sen aldrig av sig.
    Kostnaderna har rasat i höjden.
    Skolan kan inte i lugn och ro prova och testa program utan att betala gigantiska summor i installationskostnader.
    Enheter som fått datavbrott får vänta i månader på STOKAB:s underhuggare Cygate, och när de äntligen kommer så hittar de inte en modemet och då går de bara därifrån.
    Skrivare levereras ut till enheterna och då inte varit patchade vid switchen, så bara lämnar VIT platsen.
    Listan kan göras hur lång som helst, men det finns beskrivet på andra ställen i denna blogg.
    Jag vill med bestämdhet påstå, att skulle vi betett oss så här mot stadens användare, så skulle vi fått sparken direkt, och användarna skulle kastat sten på oss när vi förpassades från arbetsplatsen.

    SvaraRadera
  5. Alla stockholmare kan erhålla gratis datorer!

    2010-10-23 18:26

    Alla stockholmare kan erhålla gratis datorer!

    71 250 kronor är priset för varje dator i det av Stockholms stad undertecknade IT-avtalet för en femårsperiod från och med i år.

    Då ingår 12 500 för datorns driftkostnad under perioden.

    En hygglig portabel 11 tums dator med hårdisk kan man köpa för ungefär 2 500 kr. Man får då en lättanvänd praktisk dator med ett bra operativ och grundprogram för detta låga pris.

    Det ger 28 elever möjlighet att erhålla en dator, istället för en per elev.

    Då man inhandlar 44 000 datorer till detta priset, kan man beräkna hur många som skulle kunna få en dator om man i stället använde sig av en ovanstående 11 tumsdatorer.

    Ett enkelt räkneexempel ger följande resultat 28 * 44 000 = 1 230 000.

    Över en million elever kan då erhålla datorer ifrån Stockholms stad!

    Eftersom det endast finns 80 000 elever så kan alla invånarna i Stockholm erhålla en dator, plus samtliga invånare i kommunerna utanför Stockholm! Tänk dig att uteliggarna kan surfa med sin gratis erhållna dator på "wifi"-ställen i storstadsregionen efter arbete och bostad! Vilken glädje för alla våra kära på ålderdomshemmen som kan hålla kontakt med sina barnbarn och barnbarns barn!

    Varför byter och slänger Stockholms stad 44 tusen datorer som står på olika skolor i Stockholmsområdet mot nya? När man kan återanvända dessa och få 88 000 datorer istället? Eller att köpa billigare läsplattor eller små datorer/notebooks så att samtliga 128 000 elever och anställda kan erhålla dessa datorer.

    Skrotar man alla bilar när man köper nya?

    Slänger man alla läroböcker när man köper nya läroböcker?

    Skall vi inte eftersträva ett hållbart samhälle där vi inte slösar med våra resurser utan använder precis bara det vi behöver för att få vardagen att fungera ekonomiskt och praktiskt.

    Varför skrives dessa avtal ?

    Om man använder "Moln" eller "Cloud" så blir driftkostnaden ännu lägre och programkostnaden närmast obefintlig. För att då körs allt i en gemensam datacentral och då kan man rationalisera och erhålla fördelar med hög pålitlighet och med obefintliga virusproblem.

    Priset blir totalt mycket lägre!

    Mer information om hur man sparar och blir effektiv finns på http://cloudos.se/

    Länk:http://upphandling24.idg.se/2.1062/1.304959/lyft-ut-elevdatorerna

    SvaraRadera
  6. Vad har vi här då? Lasse Holmström tycks i sin kommentar utnyttja Holmgång för egen(?) marknadsföring och dessutom en intensiv sådan! Det är jag beredd att ha överseende med om det är så att det finns åtminstone en uns av vederhäftighet i det som presenteras. Vid en hastig genomläsning av ett av de tre kommentarerna – som alla tycks ha i stort sett samma innehåll – reagerar jag främst på det tvärsäkra påståendet att avtalet med VIT förorsakar Sthlms skattebetalare så stora kostnader att den aktuella totalsumman skulle kunna bekosta en dator – om än av sämre klass - till varje kommuninnevånare. Detta ställer jag mig nog trots allt direkt tveksam till. Det blir dyrt nog ändå och ställer till det för undervisningen, så att det är sannolikt att många elever får en sämre IT-förberedelse inför det kommande arbets- och vuxenlivet under GS-IT än de hade fått med det gamla upplägget med en lokal IT-funktion på – i stort sett - varje skola.

    SvaraRadera