Äntligen tycks Stadens politiska opposition – de röd-gröna – med Roger Mogert(S) i spetsen ha vaknat upp och insett att detta med GS-IT kommer att bli en synnerligen dyr affär för Stadens skattebetalare och en dyrköpt erfarenhet för anställda (och privat städslade) vid Stadens stadsdelar, skolor, förvaltningar och bolag.
Roger Mogert har genom en interpellation aktualiserat frågan ”om ökade kostnader för skolorna i och med GS-IT” vid gårdagens kommunfullmäktigesammanträde. Frågan bordlades omedelbart för att behandlas vid kommande KF-sammanträde. De två frågor Mogert ställer efter en inledande text (som kan letas upp på www.stockholm.se )är:
1. Hur mycket kommer skolornas driftkostnader för IT att öka i och med GS-IT avtalet?
2. Hur stora värden går förlorade för skolorna i och med försäljning av utrustning som de inte får ersättning för?
Jag ser med stort intresse fram emot att få ta del av de svar som kan bli aktuella. Det gör även IDG.se, som glädjande nog tycker att detta är angeläget för läsare med IT-intresse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Ja, det är ju faktiskt valår! Ett ypperligt tillfälle för (S) och övriga partier som INTE ingår i Alliansen att profilera sig kring frågorna om GS-IT-projektet. (M), (FP) och (KD) vill få förnyat förtroende den 19:e september och jag är inte så säker på att de kommer att få det när det kommer fram för medborgarna vilket erbarmligt dåligt avtal som slutits med Volvo-IT. Det finns nog anledning att tro att ju mer som uppdagas kring konsekvenserna av GS-IT ju mer kommer Alliansen ”att försöka två sina händer” och skylla allt på SLK-IT och dess IT-direktör Anette Holm. De som är någorlunda insatta i vad som just nu pågår i Stockholms Stad välkomnar en granskande undersökning och då tänker jag inte bara på ekonomiskt hårt pressade rektorer/skolledare och IT-tekniker på skolorna som förvivlat åser hur allt bara blir sämre för elever och lärare i och med GS-IT.
SvaraRaderaDet är fan ta mig oerhört.
SvaraRaderaHär hade vi ett väl fungerande verktyg för stadens tjänstemän och elever att jobba med.
I sin iver att skynda fram ett outsoursat system, bryr man sig inte om att göra några förtester på stans vitala system, bl a Diabas.
Man mer eller mindre ger bort datorer och kringutrutning, utan att vi får någonting tillbaka.
Men skit samma, det skulle ju bli så bra med allt det nya.
Hur blev det då.
Jo, vi har fått ett korthus, som fungerar hjälpligt, en helpdesk, som inte förstår problemen, en provider inte riktigt är sin uppgift vuxen.
Visst kommer det så småningom även detta system att rulla, men måste vi gå tillbaka 15 år i tiden, innan någon vaknar upp och gör vad man skulle gjort för länge sedan. Besluta att det nuvarande systemet ej håller måttet för Stockholms stads krav.
Och när skall cheferna inse att de tyvärr inte är kunniga nog att drifta en stadsdel/skola, och lämmna tillbaka jobbet till de som har kunskapen.
Men som alltid, blir det så här, när politiken får styra om sånt man egentligen inte begriper.
Tack för ordet
Läser också på IDG-länken ovan att
SvaraRadera* Mogert konstaterar att stadens applikationsportfölj består av 24000 (tjugofyratusen!!!) applikationer.
* "På min arbetsplats finns massor med Local Heroes som utvecklar småsystem, driftar små mailsystem och databaser med mera och kallar det "gratis" jämfört med att köpa det centralt"
Om det här projektet bara åtgärdar en bråkdel av de kostnader ovanstående punkter orsakar så borde det bli en ekonomisk succé i slutändan.
24000 applikationer! Tippar att 24 stycken gemensamma (och då har jag nog tagit i; Office, Outlook, IE och 21 till...) applikationer borde täcka >99% av det VERKLIGA, yrkesmässiga behovet. Jag tror att 8500 kr för "att få testat, godkänt och installerat av Volvo IT" är ett utmärkt verktyg för att hålla nere den vildvuxna floran. Ren vinst för Staden i slutändan alltså.
Menar du allvar att du tror att licensiering av 24 applikationer kommer att täcka 5 års användande för cirka 50 000 användare? Hur många av dagens applikationer användes för fem år sedan och är kompatibla idag?
SvaraRaderaBara av webbläsare finns det anledning att fundera. IE7, IE8, FF, Opera, Chrome, Safari m.fl. Samtliga dessa lär uppdateras minst 5-6 gånger och komma i nya versioner de närmaste fem åren vilket innebär att dessa måste testas, godkännas och installeras. Bara på webbläsare är vi snabbt uppe i cirka 70-100 alternativ.
Fortsätt med olika officepaket som Iwork, Microsoft Office, Star Office, Gnome, Neo Office, Word Perfect, Lotus Smartsuite m.fl.
Plus alla nya alternativ som kommer komma fram de närmaste fem åren.
Om man skall följa sin egen IT-strategi där man bland annat skriver följande:
"En utgångspunkt för hela IT-strategin är att IT inte får ses som en isolerad fråga, utan som starkt sammanflätad med verksamheten, med dess behov och förutsättningar. IT-strategin har tagits fram i nära samråd med representanter för staden, stadsdelsförvaltningar och skolor. IT-användningen i skolorna syftar till att allmänt stimulera eleverna, öka elevernas lärande, göra skolarbetet roligare och verksamheten mer effektiv."
Det innebär att skolan skall/måste ha möjlighet att nyttja alla de applikationer som för tillfället uppfyller de krav/behov man som verksamhet har. Därför är det ytterst olyckligt om man tvingar in skolor/elever i en bestämd programvara/lösning oavhängigt elevens/lärarens önskemål.
Det tråkiga är, att ibland så fungerar applikationerna endast per stadsdel.
SvaraRaderaVolovo_IT måste variera applikationen vid varje SDF, lägga in entt reg-hack/*.ini-fil etc.
Och detta med variabler är tydligen inte deras starka sida, (SUCK!)
Erik,
SvaraRadera(1) med 24 menade jag inte exakt 24 utan ville snarare visa ett storleksmässigt förhållande (en tusendel av 24000 råkade bli 24...).
(2) Jag tror inte att kostnaden är 8500 per applikation OCH användare, utan per applikation. Exempel: "att få testat, godkänt och installerat av Volvo IT" görs för, exempelvis, IE8 och sen finns det tillgängligt för 50000 användare. Antar att det kan tillkomma licensavgift per användare men det gäller ju oavsett system. Men ju fler användare som använder samma applikation desto större möjligheter till att förhandla sig till lägre licenspriser. Som leder över till
(3) Du skriver "IE7, IE8, FF, Opera, Chrome, Safari m.fl." Varför denna uppsjö av applikationer med nästan identisk funktionalitet? Det räcker väl med att välja en som standard? Finns ingen anledning till att ha duplicerad funktionalitet i form av olika applikationer det är sådant beteende som driver kostnad. Och att man hamnar på siffror som 24000 applikationer...
(2) Du tror inte det? Bara i ett första skede räknar man på 47 000 användare och de skulle i så fall bara ha rätt att använda en halv applikation. Det låter väl lite konstigt?
SvaraRadera(3) Mig veterligen är samtliga dessa applikationer gratis. Jag kan själv välja vilken som passar mig och mina syften bäst. Är jag webbutvecklare och testare så måste jag ha tillgång till flera alternativ. Men du menar på fullaste allvar att man kan standardisera hård- och mjukvara så mycket att ett gymnasium med inriktning mot film kan ha samma hård- och mjukvara som en förskoleklass med montessori-inriktning? Släng gärna in profilinriktning fordonsgymnasium och specialundervisning för lågstadiet i detta också. Eller lägg på kockprogrammet eller frisörprogrammet för att göra det lite mindre komplext. Och sedan tänker du att de skall ha EN version i fem år, det blir nog bra för Sthlms stads skolor...
Det är inte bara mjukvara som kostar. Vi bytte ut knappt hälften av våra datorer för ett år sedan till en kostnad av 1 miljon kronor. Det var ett nödvändigt byte som inte gick att skjuta upp längre.Nu tar Volvo It hand om dom medan vi får "köpa" nya datorer till samma pris av dom. Dels 4400:-/arbetsplats och sedan en leasingkostnad varje månad. Det extra ironiska är att det till stor del handlar om samma typ av modell. Väldigt ekonomiskt tänkt. Många bolag har också massor av applikationer som man idag kör på ett bra sätt men nu ska allt certifieras och paketeras till fantasisummor.
SvaraRaderaHelt klart är detta ett slöseri med pengar och om man någonsin kommer att tjäna på affären så lär det dröja många år. Dom enskilda förvaltningarna förlorar stora summor och även sin kompetenta it-personal. I detta läge behövs dom mer än nånsin.
Angående olika webläsare så håller jag med Erik. Det måste finnas alternativ eftersom IE7/8 inte håller måttet för fem öre. Själv använder jag nästan uteslutande Firefox både på jobbet och privat. IE7/8 är inte kul.
Bra att Roger Mogert ställer dom ansvariga mot väggen och kräver papperen på bordet. När man läser intervjuer med Anette Holm så verkar allt vara ett rosenrött skimmer men verkligheten går betydligt mer i askgrått!!
I slutändan tror jag att man måste separera skolorna från de rent administrativa arbetsplatserna i Staden. Det handlar om två helt väsenskilda verksamheter - något som SLK-IT med tydlighet inte begripit eller, ännu värre, nonchalerat i upphandlingen. Inkompetensen och kanske oviljan att erkänna sina brister kommer nu att kosta skolorna enorma belopp och dessutom kasta dem många år bakåt i deras pedagogiska IT-verksamhet!
SvaraRaderaErik,
SvaraRadera(2) En halv applikation? Hur kommer du fram till det? Du måste ha missförstått mitt resonemang totalt.
(3) Dina syften? Det är väl verksamhetens syften och mål som är väsentliga i sammanhanget.
Självklart finns det speciella behov av olika applikationer i olika typer av utbildningsprogram och lika självklart skall de tillgodoses om "affärsnyttan" finns där. Men jag är övertygad om att det går att använda, till exempel, samma webläsare på både fordons-, frisör-, kock-program, övriga program och på de rent administrativa arbetsplatserna.
Angående versionshantering: Var har jag skrivit att samma version skall användas fem år? Så här borde det vara: När en ny version finns tillgänglig på marknaden så bör man på ett systematiskt sätt utvärdera om affärsnyttan av den nya funktionalitet som erbjuds är större än kostnaderna för att införa den nya versionen. Om så är fallet skall man givetvis uppgradera.
Raskarkapak,
du skriver att "IE7/8 är inte kul". Må så vara men det finns betydligt tyngre krav på applikationer än att de skall vara "kul" för den enskilde användaren. Det medvetna valet skall, återigen, baseras på vilken applikation som ger mest affärsnytta.
Jag blir inte alls överraskad att detta med applikationer/programvaror i GS-IT vållar så stort intresse. Mogert är helt rätt ute nu när han pekar på de ekonomiska följderna men jag vill nog trycka än mer på de psykologiska konsekvenserna av att programvaror inte fungerar. Det är fruktansvärt frustrerande för en registrator på en förvaltning när det i hennes verksamhet visavi nämnd och allmänhet helt nödvändiga programmet Diabas (diarieföring och ärendehantering) inte fungerar. Det blir ju inte heller lättare för henne att visa fördragsamhet med att programmet inte fungerar eller fungerar dåligt när hon samtidigt vet att Diabas har en för Staden mycket prestigefull och verksamhetskritisk karaktär samt också används av alla förvaltningar, stadsdelar och även av skolornas administrationer. Stadens IT-avdelning borde rimligtvis ha avsatt sina mest meriterade IT-professionella handläggare (alternativt inhyrda IT-konsulter) för att i samråd med Sirius IT och Volvo-IT få Diabas att fungera som det skall redan från GS-IT-starten. Nu pågår något som närmast kan beskrivas som en pinsamhet av monumental omfattning och många aktörer på olika plan irrar omkring utan egentlig kontakt med varandra….
SvaraRaderaDiabas - är inte det Tietos ansvar? Hur står det till med deras morivation i detta läge då deras avtal snart går ut?
SvaraRaderaOve,
SvaraRaderajag instämmer fullständigt med dig att de programvaror för vilka det har beslutats att de skall användas, skall fungera. Punkt.
Det jag argumenterar för är att det skall finnas en styrningsprocess som ser till att det inte uppstår en sådan situataion som Mogert beskriver dvs 24000 applikationer i en verksamhet. Har man någon som helst koll på alla dessa? Hur många är ful-kopior? Hur många betalas det inte licens för? Hur många är inkompatibla med varandra? Hur många applikationer har nära identisk funktionalitet? Hur många timmar ägnas åt hemsnickeri, felsökning, kompis-support? Timmar som borde läggas på den egentliga verksamheten.
Styrningsfrågorna är de väsentliga. Inte vilket operativ, inte vilken browser och möjligen inte vem som driftar. Fungerar inte styrningen så kommer det gå åt skogen ändå, dvs kosta väldigt mycket pengar för väldigt liten nytta.
Om ett och ett halvt år kommer samtliga datorer i Stadens verksamheter att vara Volvos, ett 100-tal applikationer kommer att finnas tillgängliga för de som betalar sina licenser och Staden kommer att betala 50% mer än den ursprungliga kalkylen. Samtidigt kommer ett fåtal IT-tekniker att ha omskolats till beställarfunktioner och övriga sugits upp av en spirande IT-branch eller omskolat sig till förskollärare!
SvaraRaderaStyrningsfrågorna kommer att hanteras av Serviceförvaltningen och SLK-IT kommer att sköta det rent juridiska att döma av den nuvarande personalprofilen där - vi går mot en ljus framtid :)
Huvudproblemet i hela den här genomföringen är, att man från stadens sida dragit igång ett projekt som man inte förstått konsekvenserna av.
SvaraRaderaMan har skrivit ett avtal som utelämmnar stora delar av stadens grundverksamhetssystem, och som gör att VolvoIT, kan ta extrabetalt, för program vi bara måste ha.
Man har inte insett att ex. skolorna bedriver en väldigt dynamiskt verksamhet, som ständigt kräver förnyelser i sin programverksamhet.
Med en kostnad på 8500:-/paket, så minskar väl utrymmet för sådan förnyelser betydligt.
Man har mer eller mindre givit bort en maskinpark, som redan varit betald, för att sedan påföra verksamheterna fasta leasingkostnader helt i onödan.
Man kunde, lätt som en plätt ha lagt in en regel i avtalet som kriterier, på att funktionella datorer skall behållas av verksamheten, men installeras om.
Efter 3 till 4 år skulle ju dessa ändå ha ersatts.
Det jag också undrar över är, har man inte gjort tester på våra gemensamma verksamhetssytem?
Nu verkar man ju tagen på sängen, när de inte fugerar.
Och det är ju inte som så, att de är inkompatibla med Windows 7, utan att man helt enkelt inte har kompetensen, hur man skall göra installationpaketen.
När skall man inse, att GSIT i sin grundkonstruktion inte är anpassat till Stockholms stads många verksamheter, (nonflexibelt system)!
Känner att jag bara har ett ord för hela denna soppa, och det är Suck!