måndag 31 maj 2010

Standardisering är det väl knappast tal om?

Den standardisering med ett inte så litet centraliserande grundupplägg som just nu pågår (GS-IT) har dessvärre inte alls fått något genomslag när det handlar om hur de olika verksamheterna (förvaltningar, stadsdelar, bolag och skolor) fortsättningsvis kommer att hantera sina IT-frågor på det lokala planet.

De erfarenheter som finns att tillgå i dagsläget visar att man har agerat i denna fråga utifrån helt olika utgångspunkter. Bristande IT-erfarenhet hos ledningarna och dålig insikt i övrigt i IT-frågorna, den ekonomiska situationen inom verksamheten och en pragmatisk inställning kring tillsättandet av denna nya befattning kan ha legat till grund för hur man ställt sig inför valet av en beställarkompetent handläggare samt också hur man funderat kring IT-bemanningen i övrigt. Dessa beslut har självfallet inte så sällan grundat sig på hur man inom ledningen trott sig vara införstådd med hur IT-behoven skall komma att utforma sig i denna nya situation och samtidigt har självfallet lyhördheten inför de centrala önskemålen - i denna rädslans Stad där ingen med en position man vill riskera att förlora vågar framföra invändningar mot vad som pågår - i mycket hög grad påverkat hur man slutligen beslutat.

Detta gör att den ”beställarkompetens” som anses så viktig för GS-IT-genomförandet och dess löpande funktionalitet kan komma att utformas på ett sätt som gör att den delen knappast kan betraktas som enhetlig eller anpassad för att svara mot den nya situationens behov. Något som säkert kan komma att ställa till bekymmer inte minst för de motparter och samarbetspersoner – VIT, S:t Erik Kommunikation, SLK-IT och eventuellt andra aktörer av viss betydelse i form av konsulter och olika typer av installatörer - som ”den beställarkompetente” nu skall anlita, informera och sköta kontakterna med......

När Staden så kraftfullt satsar på standardisering genom GS-IT kanske man borde ha tänkt till lite mer när det handlar om den profil man önskar på den lokala IT-organisationen vid verksamheterna och inte - som uppenbarligen har skett - skrämma de aktuella ledningarna till att fatta mindre välbetänkta beslut som kan komma att mer eller mindre svärta ner ryktet för GS-IT-genomförandet. Detta med en ensam ”beställarkompetent” IT-handläggare vid verksamheten/arbetsplatsen - t ex på stadsdelen - kan enbart ur ett sårbarhetsperspektiv betraktas som ett synnerligen riskfullt upplägg. Det finns nog anledning att befara att det i dessa fall kommer att krävas nyrekryteringar, både för att ersätta en snart utbränd ensamhandläggare och kanske också – t ex i samband med annan typ av lagstadgad ledighet för den ensamme beslutskompetente handläggaren – behov av kompletterande IT-resurspersoner. Det kanske t o m är så man vill ha det? Det lär ju gynna privata konsulter, vilket torde glädja Alliansen storligen.

2 kommentarer:

  1. Alliansen handgångna höga tjänstemän försöker skrämma förvaltnings- och skolledningar att minimibemanna IT-funktionerna på de aktuella arbetsplatserna och även om det känns konstigt att erkänna så verkar det som att de lyckats med detta. Ledningarna väljer alltså att undermanna de IT-funktioner som det trots GS-IT-genomförandet ändå anses lämpligt att de finns kvar.

    De flesta verksamheter har visat sig lydiga och fega men en stadsdel har enligt ryktena stått emot trycket från SLK-IT och stått fast vid att en minimibemanning av IT skall bestå av minst två handläggare. Heder åt denna stadsdel som jag inte nämner i detta skede, då det antagligen ytterligare skulle sätta dem under onödig press!

    SvaraRadera
  2. Instämmer med ovanstående... Heder åt alla enhetschefer/rektorer som valt att "masker" sina IT-kompetenta personer och behålla dem efter GSIT:s införande....

    SvaraRadera